Packa väskan igen

Så var det dags att packa väskan igen. Jag vet inte hur många gånger jag har packat i och ur den. Igår kväll satte vi oss på nattbussen för att ta oss hela vägen till Hanoi. Resan kommer ta 24 h. Nu har vi åkt hälfen av vägen och jag sitter nu på ett cafe i Hue där vi har några timmars stopp. På nattbussarna är det "sängar" istället för säten men efter 12h så har man ont i hela kroppen och jag har inte lyckats sova en blund. Så man är i koma. Vi kommer att komma fram kl 07.00 imorgon.
I Hanoi är det jättekallt mot resten av Vietnam, bara 7 grader på morgonen så det är bara att dra fram långbyxorna!

Här är vi tappra resenärerna:)

Saigon

Här kommer några bilder från när vi var i Saigon. Då åkte vi ut för att titta på cuchitunnlarna, där dom bodde under vietnam kriget. 16000 människor bodde i tunnlar flera meter under marken. Vi fick prova att gå ner i några tunnlar för att se hur det var. Som tur är hade de gjort dom lite större för oss "turister" men de var inte stora. Svårt att förstå att så många människor sprang runt och bodde i dom. Jag och Matilda provade även att skjuta med AK47:a. Jag har aldrig skjutit med nått innan så de va lite häftigt;) Jag försökte sikta men de va lönlöst, jag träffade bara sandvallen;)

Det gäller att inte va fr tjock;)

En "stor" tunnel

Ak47:a

Paradiset!

Jag har hittat mitt PARADIS i Nha Trang! Det vackraste stället jag har sett hittills....

Vi kom hit igår med nattbussen från bullriga, stökiga och röriga Saigon.I Saigon mötte vi upp Johan, en kompis från sverige som har vart i Saigon i några veckor.
Jag har kommit fram till att storstäder i asien är ingenting för mig! Förutom att de har bra shopping. Om du ska gå över en gata och du står vid övergångsstället så hinner du bli gammal innan alla bilarna har stannat och du kan gå över gatan. Tricket är att bara gå rätt ut i vägen och gå långsamt så att alla mopedister kan förbereda sig på att du går över. Så trafiken är livsfarlig även här!

Försök att gå över här utan att bli påkörd!

Vi träffade några killar igår som vi satt och pratade med. Det hade flyttat hit från england och hade startat en bar och en skatebord/surfing affär här. Vi började prata om surfing och plötsligt frågade dom om vi ville hänga med dom och surfa imorgon så kunde de lära oss:) KLART vi ville det!
Så vi mötte upp dom idag och körde moped ut till en strand som heter The long beach 4 mil från Nha trang. Jag har aldrig sett sån vacker natur innan, det var precis som på ett vykort. Klarblått vatten, långa stränder och höga berg. Såklart glömde vi att ta med en kamera men killarna tog kort på oss med sin kamera som vi ska få sedan.
Killarna var riktigt duktiga på att lära ut och de hade mycket tålamod med oss men efter andra försöket kom jag upp på brädan:) Känslan av att väl komma upp på vågen var awesome, och riktigt svår att beskriva! Vi höll på i flera timmar och efter dagen slut har jag lärt mig att paddla ut mot en våg och sedan ställa mig upp och surfa på vågen helt utan hjälp:) Jag har blivit helt såld på surfing nu! Den 1 mars blir det Bali och ännu mer surfning:)

/Alex

Sol och bad:)

Jag har vart för upptagen med att ligga på standen plus att internet har varit rikigt långsamt här i Shinok ville för att kunna blogga. Här har vi bara haft skön semester med sol, bad, massager och rikigt bra fester. En sandstrand på 3 km har vi tillbringat den största delen av dagarna.Väldigt skönt. Det gjorde att vi stannade längre än vad vi hade tänkt:) Men ikväll bär det av vidare till Vietnam. En busstur på 14 h.

Innan när man var hemma i Sverige och skulle åka bil i 3 h då fasa man för den "långa" bilturen. Men här nere så är 10 h en kort bussfärd, konstigt nog. Desamma är med om man ska åka buss hemma och den skulle vara 4 min försen så blir man jättegrinig och sur för att den är sen men här kan man få vänta i 2 h innan den skulle kommit och man bryr sig inte. Länderna här nere är inte så bra på att hålla tider. Innan vi åker nu ikväll så ska vi ha en sista middag med BBQ men 3 norska tjejer som vi har hållt ihop med här nere några dagar.
Ut på tur aldrig sur!

kram

Dödens Högkvarter!

Igår tog vi lokalbussen till Phnom Penh, den tog 6 h. Så idag bestämde vi oss först för att besöka säkerhetsfängelset S-21 Toul Sleng som var från början en högstadieskola i Phnom Peng som under Pol Pot regeringstid under 1975- 1979 byggdes om till ett fängelse dit obekväma politiska fångar och intellektuella skickades efter att ha arresterats på order från Angkar-regeringen.

I fängelset satt fångarna i genomsnitt 2-4 månader. Efter denna tid av totyr och svält avrättades fångarna. Det var ca 17 000 fångar, även kvinnor och små barn som skickades till S-21. Men endast 7 st överlevde helvetet. Vi hade turen att träffa en man som hade överlevt. Han var 80 år och de som var synd var att han kunde ingen engelska så vi kunde inte prata me han:( Toul Sleng var en plats som var ytterst topphemlig.  Byggarbetare som arbetade utanför fängelset berättade om det som "en plats där människor gick in men aldrig kom ut".
Vi gick runt och tittade i cellarna som de hade blivit torterade i. Det var bilder på alla som hade blivit misshandlade till döds, allt från små bebisar till gamla kvinnor och män. Jag förstår inte hur någon kan vara så grym mot sitt eget folk. Det som var mest obehagligt och hemskt var att veta att detta hände för liter mer än 30 år sedan.

Fängelset

Några av alla tusen som har blivit torterade här.

Ett av rummen som de blev grymt torterade i.

Efter besöket på S 21 åkte tuk tuk till nästa hemska ställe- Killing field " dödens fält". Det är ett ett fält där alla som torterades till döds på S21. Folk torterades även där för att sedan slängas ner i stora massgravar. Man splittrade familjer och de som avrättades fick aldrig en chans att säga adjö till sina nära o kära.
Ett monument bestående av 18 våningar  med kranier är placerat en bit in på området. Kranierna är ordnade efter ålder, barnen högst upp och det äldsta längst ner. Ur jorden letar det sig fortfarande upp kläder överallt. Det finns ett träd på området där man slog ihjäl barnen mot för man ville inte slösa bort kulor på dom.

 Jag tror inte att nån lämnas oberörd av att gå runt bland massgravarna och se alla kranier o kläder som sticker upp ur jorden. Stället väcker en hel del tankar och känslor.

Kram Alex

Angkor Wat

Det blev ändrarde planer, vi kom aldrig till Vietnam utan vi hamnade i Kambodja. Vi ändrade resrutt för att när vi var i Pakse så hade dom kinesikt nyår där så allt var stängt i 6 dagar. Så det ända bussarna som gick var till Kambodja så ni sitter vi här.
Nu är vi i Siem reap en stad med otroligt många tempel överallt Vi tog en tuk tuk tur genom staden för att kunna se på det "kändaste" templena. Vi var på Angkor wat- världens största heliga tempel. Det var jättehäftigt att gå runt och se på templena. Vi såg bla även Queen tempel, King tempel, Smiling tempel.
På kvällen vandrade vi upp till ett tempel som var känd för sin utsikt över solnedgången. Det var otroligt vackert och det var fruktansvärt många turister som hade vandrat dit upp:)
'

Kram Alex

Don Det

Nu har vi vart här i 3 dagar. det är en väldigt mysig och liten ö. Vi bor i bungalows som ligger precis vid vattnet och stället heter faktiskt Paradis:)
En dag hyrde vi cyklar för det är det smidigaste sättet att ta sig runt på ön för att den är så liten. Vägarna var dock väldigt guppiga o hoppiga men man kom fram tillslut. Vi åkte till ett vattenfall och sedan åkte vi med på en båttur för att se delfiner. Det tråkigaste var att man såg inte så mycket av delfinerna för det var aldelles för långt bort. Vi kunde inte åka närmare för att delfinerna var på cambodjanskt vatten. Det var kul men vi blev lite besvikna för att vi trodde man kunde få se dom på rikigt nära håll.

På Don det få får man inte gå runt i bikini eller för lätta kläder för det gör Laos invånarna generade. Eftersom vi bodde mitt bland alla invånarna så det var bara att klä på sig mer kläder fast det var fruktansvärt varmt:)

Nu ska vi till Pakse för att möta upp Matilda som är kvar där nere medans vi är på Don Det . För när vi var på Vang vieng så ramlade hon och skrapade i knäna, så hon har vart kvar här för att kunna gå till läkaren och fixa sina sår.
Nu blir det vidare till Vietnam :)

kram Alex